CorrectMyText Utilisateurs
Suédois langue
Texte à corriger de l'utilisateur mexx16
Min egen språkutveckling Ryska språket tillhör den östra gruppen av slaviska språk, som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen. Detta är ett av de mest populära språken i världen och officiellt språk i Ryssland. Ryska språket är en av de rikaste språk i världen. Det är relativt svårt att studera ryska. Många forskare anser att beräkna antalet ryska ord är omöjligt. Ryska språket lånar nya ord och samtidigt, några ryska ord blir internationell. Till exempel: vodka, dacha, matryoshka, samovar, sputnik, tcar, babushka och s. v. Rikedomen och flexibilitet ryska språket bidragit till rysk poesis utveckling, rysk litteratur och ryska kulturen i allmänhet. Jag är som lärare i ryska språk och litteratur ville jämföra två olika språk såväl svenska som ryska och hitta likheter och skillnaden mellan dem. En intressant fakta har jag hittat i Wikipedia. Den 24 november, 1697 i Stockholm pågick den svenska högtidlig begravning av den svenska kungen Karl XI. Det var märkligt men begravningstal har genomförts på ryska inför det svenska hovet (skriven med latinska bokstäver - "Placzewnaja Recz"). Författaren av talet var en svensk lingvist och samlare av böcker Johan Gabriel Sparwenfeldt (1655-1727). Detta faktum blev känd för allmänheten endast under utställningen "The Eagle och Lejonet. Ryssland och Sverige i XVII-talet”, som hölls i Moskva 2001. Historiker har inte gett entydigt förklaring till detta förbryllande faktum. Först och främst vill jag se lite gran på jämförelser eller stående uttryck mellan ryska och svenska. Jämförelser har en speciell plats i språket och tänkandet. Människan har lärt sig att undersöka världen genom att jämföra dunkla med det välbekanta. Jämförelse - det är inte bara definition, det karaktäriserar en person, naturfenomen, vardagliga situationer. Det mesta av SU (stående uttryck) i de svenska och ryska är relaterad till den kanoniska - trippel - en logisk formel jämförelse: adjektiv- konjunktion-substantiv- ”Lat som en fluga” (sv. ) – ” Ленивый как Обломов» (rysk. ); ”Hard som sten”- ”Твердый как кремень”; ”Falsk som en orm”-”Хитрый как лиса”; ”Stark som en gorilla”-”Сильный как бык». Dessa SU har samma betydelse, fast används olika substantiv. Jag har blivit överraskad av vilken stor mängd av likadana jämförelser finnas i båda språket. En annan typ av SU som karakteriserar människligas förvirring – ”Någon känner sig som en sparv i tranedansen” – ”Чувствует себя как корова на льду”; ”Någon känner sig som femte hjulet under vagnen”-”Как телеге пятое колесо”; ”Någon ser ut som om man har ramlat ner från månen”-”Выглядит как будто свалился с луны”; Den metoden gör det möjligt att dra mer objektiva slutsatser om universalitet av kultur i det analyserade språket. Oavsett att vi inte är grannar, har vi så mycket gemensamt. Men finns speciella jämförelser som kännetecknar den svenska mentaliteten i världen. Ni observerar naturen på mer nyanserat sätt. Till exempel olika hundraser har olika karaktärsdrag-terrier - envishet, vildhet; Pudel - sinne, dogg - ilska. I det ryska språket har vi bara en standard- elak som en hund eller trött som en hund. Vad kan jag berätta om min språkutveckling här i Sverige!? Det finns en intressant tendens: invånarna i små länder behärskar tre eller fyra främmande språk. Men, ju mer ett land är, desto mindre språken kunna medborgare. Tyvärr är Ryssland - en tydlig exempel. Alla invandrare att lämna Ryssland till Sverige kan varken svenska eller engelska språket. Vissa människor är inte ens kommer att lära det. Det tycker jag jättekonstigt! De vill inte integrera sig i Sverige, de tittar på rysk tv och umgås med rysarna. Självklart, om du kan engelska, du kommer inte att vara borta i Sverige. Det här språket behärskar nästan alla. Men, om vi söker arbete då utan kunskap om det enda offentlig språk vi ska misslyckas. Dessutom kommer kunskaper i svenska hjälpa till att bygga relationer med människor som kommer att vara våra grannar.
Svenska är ganska komplicerat för mig och för att studera det språket kan krävas en lång period. Svenska tillhör den skandinaviska gruppen som inte släkt med slaviska språk. Svårigheter uppstår ofta i fonetik och uttal. Till exempel finns det 9 vokaler som kan vara långa eller korta i svenska och endast sex vokaler i ryska. Dubbel betoning skrämmer mig ännu mer. Två lika skrivna ord, beroende på långa eller korta vokaler plus betoning kommer att översättas helt annorlunda. Ett annat problem för mig är bestämd och obestämd artikeln. Det är fortfarande svårt för min förståelse. Jag vet äntligen deras teoretiska mening, men när jag börjar prata eller skriva, då glömmer jag bort att använda dem, eftersom i ryska finns inte alls artiklar. Ryska är flexibel, syntetisk språk med ett utvecklat system av ordbildning med hjälp ändelser och suffix. Svenska i sin tur tillhör den analytiska språk som uttrycker grammatiska relationer genom att lägga eller flytta på ord, än genom morfologi (böjningsformer). D. V. S att hålla ordning i svenska mening är jätteviktig, annars riskerar du att vara missförstått. Det är allra största bekymmer för min lärande. Ryska syntetiska system att bygga meningen sitter fast i mitt huvud. Därför skriver jag så obegripligt. Nu ser ni hur många svårigheter upplever jag med utbildning.
langue: Suédois
Connaissance des langues: Locuteur natif, Compétence
Svenska är ganska komplicerat för mig och för att studera det språket kan krävas en lång period. Svenska tillhör den skandinaviska gruppen som inte släkt med slaviska språk. Svårigheter uppstår ofta i fonetik och uttal. Till exempel finns det 9 vokaler som kan vara långa eller korta i svenska och endast sex vokaler i ryska. Dubbel betoning skrämmer mig ännu mer. Två lika skrivna ord, beroende på långa eller korta vokaler plus betoning kommer att översättas helt annorlunda. Ett annat problem för mig är bestämd och obestämd artikeln. Det är fortfarande svårt för min förståelse. Jag vet äntligen deras teoretiska mening, men när jag börjar prata eller skriva, då glömmer jag bort att använda dem, eftersom i ryska finns inte alls artiklar. Ryska är flexibel, syntetisk språk med ett utvecklat system av ordbildning med hjälp ändelser och suffix. Svenska i sin tur tillhör den analytiska språk som uttrycker grammatiska relationer genom att lägga eller flytta på ord, än genom morfologi (böjningsformer). D. V. S att hålla ordning i svenska mening är jätteviktig, annars riskerar du att vara missförstått. Det är allra största bekymmer för min lärande. Ryska syntetiska system att bygga meningen sitter fast i mitt huvud. Därför skriver jag så obegripligt. Nu ser ni hur många svårigheter upplever jag med utbildning.
Rectifié fennec
Min egen språkutveckling
Det ryska språket tillhör den östra gruppen av de slaviska språken, som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen. Detta är ett av de mest populära språken i världen och det officiella språket i Ryssland. Det ryska språket är ett av de rikaste (vad menar du? ) språken i världen. Det är relativt svårt att studera ryska. Många forskare anser att det är omöjligt att beräkna antalet ryska ord. Det ryska språket lånar nya ord samtidigt som en del ryska ord blir internationella/lånas in av andra språk. Några exempel är: vodka, dacha, matryoshka, samovar, sputnik, tcar och babushka. Det ryska språkets ordrikedom och flexibilitet har bidragit till den ryska poesins utveckling och till rysk litteratur och rysk kultur i allmänhet.
Som lärare i ryska språk (här har du skrivit i plural, var det meningen? ) och litteratur ville jag jämföra svenska och ryska för att hitta likheter och skillnader mellan dem. En intressant sak som jag hittade på Wikipedia var att den 24 november år 1697, då den svenska kungen Karl XI begravdes i Stockholm, så genomfördes hans begravningstal på ryska inför det svenska hovet (skrivet med latinska bokstäver - "Placzewnaja Recz"). Författaren av talet var en svensk lingvist och boksamlare vid namn Johan Gabriel Sparwenfeldt (1655-1727).
Det var inte förrän under utställningen "The Eagle (örnen? ) och Lejonet - Ryssland och Sverige under XVII-talet” i Moskva 2001 som detta blev känt för allmänheten. Historiker har inte gett någon entydig förklaring till detta förbryllande faktum.
Först och främst vill jag titta lite grann på liknelser och idiomatiska uttryck/talesätt mellan ryska och svenska. Liknelser har en speciell plats i språket och i tänkandet. Människan har lärt sig att undersöka världen genom att jämföra det okända med det välbekanta. En jämförelse är inte bara en definition utan något som karaktäriserar personer, naturfenomen, vardagliga situationer.
De flesta ideomatiska uttryck i svenska och ryska är relaterade till den kanoniska - trippel - en logisk formel jämförelse (förstår inte detta?? ): adjektiv- konjunktion-substantiv- ”Lat som en fluga” (sv. ) – ” Ленивый как Обломов» (rysk. ); ”Hård som sten”- ”Твердый как кремень”; ”Falsk som en orm”-”Хитрый как лиса”; ”Stark som en gorilla”-”Сильный как бык». Dessa uttryck har samma betydelse, fast använder olika substantiv. Jag har blivit överraskad av hur många likadana liknelser som finns i de båda språket.
En annan typ av uttryck är de som som karaktäriserar människans förvirring (? ) – ”Att känna sig som en sparv i tranedansen” – ”Чувствует себя как корова на льду”; ”Att känna sig som femte hjulet under vagnen”-”Как телеге пятое колесо”; ”Att se ut som om man har ramlat ner från månen”-”Выглядит как будто свалился с луны”.
Den metoden (vilken metod? ) gör det möjligt att dra mer objektiva slutsatser om kulturell universalitet i det analyserade språket. Trots att vi inte är grannar så har vi mycket gemensamt. Men, det finns även speciella liknelser som kännetecknar den svenska mentaliteten i världen. Ni observerar naturen på mer nyanserat sätt; till exempel så har olika hundraser olika karaktärsdrag; terrier - envishet, vildhet; pudel - sinne (? ), bulldogg - ilska. I det ryska språket använder vi bara liknelser om hunder överlag; - elak som en hund eller trött som en hund.
Vad kan jag berätta om min språkutveckling här i Sverige!? Det finns en intressant tendens: invånarna i små länder behärskar ofta tre eller fyra främmande språk. Men, ju större ett land är, desto färre språk kan medborgarna. Tyvärr är Ryssland ett tydligt exempel på detta. Alla invandrare som lämnat Ryssland och flyttar till Sverige kan varken svenska eller engelska. Vissa människor vill inte ens lära sig det. Det tycker jag jättekonstigt! De vill inte integrera sig i Sverige, utan tittar på rysk tv och umgås med andra ryssar.
Självklart är det så att om du kan engelska så kommer du klara dig i Sverige. Det här språket behärskar nästan alla. Men, om du söker arbete utan kunskap om det enda offentliga språket så kommer du att misslyckas. Dessutom kommer kunskaper i svenska hjälpa till att bygga relationer med människor som kommer att bli våra grannar.
Svenska är ganska komplicerat för mig och det tar lång tid att lära sig språket. Svenska tillhör den skandinaviska språkgruppen, som inte släkt med slaviska språk. Svårigheter uppstår ofta i fonetik och uttal. Till exempel finns det 9 vokaler som kan vara långa eller korta i svenskan och endast sex vokaler i ryskan. Två ord som skrivs likadant betonas helt annorlunda beroende på om de har långa eller korta vokaler.
Ett annat problem för mig är bestämd och obestämd artikel.
Dubbel betoning skrämmer mig; det är fortfarande svårt för mig. Jag kan äntligen deras teoretiska mening men när jag börjar prata eller skriva glömmer jag bort att använda dem, eftersom artiklar inte finns alls i ryska.
Ryska är ett flexibelt (menar du flekterande? ), syntetiskt språk med ett utvecklat ordbildningssystem med hjälp av ändelser och suffix. Svenska i sin tur tillhör den analytiska språkgruppen som uttrycker grammatiska relationer genom att lägga till eller flytta på ord, eller genom morfologi (böjningsformer). Det innebär att svenskans ordföljd är jätteviktig; om du gör fel riskerar du att bli missförstådd. Det är det allra största bekymret för mitt lärande. Ryskans syntetiska system för att bygga meningar sitter fast i mitt huvud. Därför skriver jag så obegripligt. Nu ser ni hur många svårigheter jag upplever med utbildning.
Det ryska språket tillhör den östra gruppen av de slaviska språken, som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen. Detta är ett av de mest populära språken i världen och det officiella språket i Ryssland. Det ryska språket är ett av de rikaste (vad menar du? ) språken i världen. Det är relativt svårt att studera ryska. Många forskare anser att det är omöjligt att beräkna antalet ryska ord. Det ryska språket lånar nya ord samtidigt som en del ryska ord blir internationella/lånas in av andra språk. Några exempel är: vodka, dacha, matryoshka, samovar, sputnik, tcar och babushka. Det ryska språkets ordrikedom och flexibilitet har bidragit till den ryska poesins utveckling och till rysk litteratur och rysk kultur i allmänhet.
Som lärare i ryska språk (här har du skrivit i plural, var det meningen? ) och litteratur ville jag jämföra svenska och ryska för att hitta likheter och skillnader mellan dem. En intressant sak som jag hittade på Wikipedia var att den 24 november år 1697, då den svenska kungen Karl XI begravdes i Stockholm, så genomfördes hans begravningstal på ryska inför det svenska hovet (skrivet med latinska bokstäver - "Placzewnaja Recz"). Författaren av talet var en svensk lingvist och boksamlare vid namn Johan Gabriel Sparwenfeldt (1655-1727).
Det var inte förrän under utställningen "The Eagle (örnen? ) och Lejonet - Ryssland och Sverige under XVII-talet” i Moskva 2001 som detta blev känt för allmänheten. Historiker har inte gett någon entydig förklaring till detta förbryllande faktum.
Först och främst vill jag titta lite grann på liknelser och idiomatiska uttryck/talesätt mellan ryska och svenska. Liknelser har en speciell plats i språket och i tänkandet. Människan har lärt sig att undersöka världen genom att jämföra det okända med det välbekanta. En jämförelse är inte bara en definition utan något som karaktäriserar personer, naturfenomen, vardagliga situationer.
De flesta ideomatiska uttryck i svenska och ryska är relaterade till den kanoniska - trippel - en logisk formel jämförelse (förstår inte detta?? ): adjektiv- konjunktion-substantiv- ”Lat som en fluga” (sv. ) – ” Ленивый как Обломов» (rysk. ); ”Hård som sten”- ”Твердый как кремень”; ”Falsk som en orm”-”Хитрый как лиса”; ”Stark som en gorilla”-”Сильный как бык». Dessa uttryck har samma betydelse, fast använder olika substantiv. Jag har blivit överraskad av hur många likadana liknelser som finns i de båda språket.
En annan typ av uttryck är de som som karaktäriserar människans förvirring (? ) – ”Att känna sig som en sparv i tranedansen” – ”Чувствует себя как корова на льду”; ”Att känna sig som femte hjulet under vagnen”-”Как телеге пятое колесо”; ”Att se ut som om man har ramlat ner från månen”-”Выглядит как будто свалился с луны”.
Den metoden (vilken metod? ) gör det möjligt att dra mer objektiva slutsatser om kulturell universalitet i det analyserade språket. Trots att vi inte är grannar så har vi mycket gemensamt. Men, det finns även speciella liknelser som kännetecknar den svenska mentaliteten i världen. Ni observerar naturen på mer nyanserat sätt; till exempel så har olika hundraser olika karaktärsdrag; terrier - envishet, vildhet; pudel - sinne (? ), bulldogg - ilska. I det ryska språket använder vi bara liknelser om hunder överlag; - elak som en hund eller trött som en hund.
Vad kan jag berätta om min språkutveckling här i Sverige!? Det finns en intressant tendens: invånarna i små länder behärskar ofta tre eller fyra främmande språk. Men, ju större ett land är, desto färre språk kan medborgarna. Tyvärr är Ryssland ett tydligt exempel på detta. Alla invandrare som lämnat Ryssland och flyttar till Sverige kan varken svenska eller engelska. Vissa människor vill inte ens lära sig det. Det tycker jag jättekonstigt! De vill inte integrera sig i Sverige, utan tittar på rysk tv och umgås med andra ryssar.
Självklart är det så att om du kan engelska så kommer du klara dig i Sverige. Det här språket behärskar nästan alla. Men, om du söker arbete utan kunskap om det enda offentliga språket så kommer du att misslyckas. Dessutom kommer kunskaper i svenska hjälpa till att bygga relationer med människor som kommer att bli våra grannar.
Svenska är ganska komplicerat för mig och det tar lång tid att lära sig språket. Svenska tillhör den skandinaviska språkgruppen, som inte släkt med slaviska språk. Svårigheter uppstår ofta i fonetik och uttal. Till exempel finns det 9 vokaler som kan vara långa eller korta i svenskan och endast sex vokaler i ryskan. Två ord som skrivs likadant betonas helt annorlunda beroende på om de har långa eller korta vokaler.
Ett annat problem för mig är bestämd och obestämd artikel.
Dubbel betoning skrämmer mig; det är fortfarande svårt för mig. Jag kan äntligen deras teoretiska mening men när jag börjar prata eller skriva glömmer jag bort att använda dem, eftersom artiklar inte finns alls i ryska.
Ryska är ett flexibelt (menar du flekterande? ), syntetiskt språk med ett utvecklat ordbildningssystem med hjälp av ändelser och suffix. Svenska i sin tur tillhör den analytiska språkgruppen som uttrycker grammatiska relationer genom att lägga till eller flytta på ord, eller genom morfologi (böjningsformer). Det innebär att svenskans ordföljd är jätteviktig; om du gör fel riskerar du att bli missförstådd. Det är det allra största bekymret för mitt lärande. Ryskans syntetiska system för att bygga meningar sitter fast i mitt huvud. Därför skriver jag så obegripligt. Nu ser ni hur många svårigheter jag upplever med utbildning.
Veuillez corriger les textes de à suédois:
S'il vous plaît aider avec la traduction:
Allemand Anglais Arabe Arménien Azéri Basque Biélorusse Bosniaque Bulgare Catalan Chinois Coréen Croate Danois Espagnol Esperanto Estonien Finnois Français Gallois Géorgien Grecque Gujarati Hébreu Hindi Hongrois Indonésien Islandais Italien Japonais Javanais Kazakh Kirghize Latin Letton Macédonien Malais Mongol Néerlandais Norvégien Norwegian (Nynorsk) Ouzbek Persan Polonais Portugais Roumain Russe Sanskrit Serbo-Croatian Slovaque Suédois Tatar Tchèque Thaï Turc Ukrainien Vietnamien